Vi går tillbaks till den 9 Februari.
Efter att Mamman och Pappan hade sovit ganska dåligt så ringde klockan vid 5.15 på morgonen. Vi ringde även Moster för att vara säkra på att hon verkligen hade vaknat och de hade hon. Vid 6 kom hon hit för att passa den sovande Flickan en stund innan Mormorn kom hit. Vi åkte in till förlossningen och fick komma in till vårt rum direkt och jag fick gå och duscha med en sån där svamp så att man blir helt ren från alla bakterier mm som kan finnas. Efter detta fick jag ta på mig sjukhusets snygga vita rock med de snygga matchande vita strumporna till och sen fick jag vara i sängen och inte lämna den eftersom det då fanns risk för bakterier.
Efter ett tag kom de in och satte en nål i handen på mig. Jag bad att slippa ha den i armen eftersom jag tycker det är så svårt att böja armen då. Efter några försök i handen så satte de den istället på handleden. Det var faktiskt ett bra ställe men aj vad ont det gjorde. Sen skulle de sätta kateter på mig oxå och efter ett par försök gick de bra. Under denna tid satt Pappan och drack kaffe.... själv fick jag inte ens dricka vatten. Efter detta var det en lång väntan på att det skulle bli vår tur på operation. Tydligen var det någon annan som skulle snittas före oss. Vi fick ringa hem till Flickan och Mormorn och säga att det drog ut på tiden.
Men sen tillslut runt 11 tiden var det vår tur och jag fick dricka en liten "sup" som skulle göra att magsyran blev neutral. Sen fick jag åka säng till operations avdelningen. Det var verkligen många som skulle vara med under själva snittet allt från undersköterskor på olika avdelningar till läkare. Pappan fick gå och byta om till snygga gröna kläder och mössa och jag fick oxå en snygg mössa. Sen kopplade de på en massa slangar i armen på mig och gav mig ryggbedövningen. Fy fasen vad ont de gjorde. De hade jag verkligen helt glömt bort sen förra gången. När det väl var klart började jag må riktigt illa men efter att ha fått lite syrgas kändes det bättre. Sen kände jag att de började böka med min mage och jag kände när de tog ut bebisen men de gjorde ju så klart inte ont. Det känns som när man är hos tandläkaren, man känner att det händer nåt men det gör inte ont. Pappan satt vid sidan om mig hela tiden och personalen verkade vara ganska oroliga för att han skulle svimma men han klarade sig fint.
Efter en liten stund hörde vi helt underbara skrik och de kom fram till oss och visade upp världens finaste lilla bebis och så visade de oss att det var en liten tjej. Pappan fick följa med till ett rum vid sidan om för att torka av henne lite och klippa navelsträngen. Sen kom de tillbaks till mig och jag fick hålla lillan för första gången.
När jag var färdig sydd fick vi alla tre åka till uppvakningsavdelningen. Där fick vi vara i någon timme tills dess att jag kände mina ben igen och kunde röra på den. Men fy vad läskigt det var när de skulle flytta mina ben och de säger att "nu tar jag tag i ditt ben här" och så ser man att de tar tag i ett ben och man vet att det är mitt ben men man känner de inte.
Väl tillbaks på förlossningen igen så dröjde de inte länge innan den mycket stoltat storasystern och Mormorn hade lyckats ta sig in för att hälsa på. De hade varit på stan och shoppat kläder till Lillan och var så nyfikna på att träffa henne. Flickan var så nöjd och stolt och ville hålla Lillan hela tiden. Mormor fick knappt hålla henne alls.
Både Mamman och Pappan stannade kvar på BB över natten och andra natten stannade Mamman kvar själv sen åkte vi hem på lördagen. Det var väldigt skönt att komma hem med vår underbara lilla Flicka och få vara bara vår familj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar